.

Det är konstigt ibland hur man ser på folk. Man kan ha kännt människan i åratal men så kollar man upp och ser honom med helt andra ögon en kväll. Ni vet då blickarna möts och ögonen glimmar. När man vaknar på morgonen och sveper in sig i en morgonrock och lägger huvudet på hans mage och bara ligger o pratar om allt mellan himmel och jord. Den känslan ville jag ha kvar så länge jag bara kunde med det var tyvärr innan jag vaknade upp till verkligheten och vaknade av ett telefonsamtal imorse. Kärleken dog.. Nu har jag inga ord kvar och tårarna bara rinner idag också.